-->

Rätt Åtdragningsmoment Aluminiumfälg?

Jag har aldrig dragit bilens hjulmuttrar med moment (jo, nu har jag testat) utan har alltid dragit på "känn" och aldrig haft några problem med att bultar går av, hjul som lossnar i färd eller är omöjliga att få loss när man ska skifta så för mig duger "känn" jättebra..

Åtdragningsmoment-lättmetallfälg

Jag "efterdrar" alltid (speciellt på aluminiumfälgar) och jag låter därför teleskopnyckeln ligga kvar på golvet fram i bilen efter ett däckskifte för att just komma ihåg att kontrollspänna efter ett par veckor. Men nu skulle vi ju prata rätt moment å såna grejer.

Är Momentnyckel Bättre?

Är momentnyckel-åtdragna bultar bättre? Ibland hör man folk säga att en däckfirma är seriös bara för att de drar med momentnyckel efter muttermaskin men vad ska momentnyckeln då vara inställd på?

140 Nm står det i Volvos instruktionsböcker, 135 Nm för aluminiumfälg säger de däckfirmor jag frågat och absolut inte mer än 160 Nm för då kan bulten gå av medan man kör..

En M12 bult/mutter sägs sitta fast redan vid 110 Nm och en M14 bult/mutter vid 130 Nm men drar man 110 Nm och "känner" så tror jag att de flesta vill dra åt den lite mer.

Hur Hårt Drar Då FixarFarsan?

Numera har vi aluminiumfälgar på båda bilarna året om så det blir många såna byten och jag har mätt med momentnyckel hur hårt jag drar på känn och det är mer eller mindre exakt 150Nm.

Jag kommer INTE börja dra hjulbultar med momentnyckel även om jag har en grym sån, fortsätter med "känn" som både har funkat och ligger inom de gränser som däckfirmor rekommenderar.

Momentnyckel-400Nm

Glöm Inte Nolla Momentnyckeln

En grej som farsan alltid tjatade om när jag lånat hans momentnyckel var att nolla den när man var klar (släppa på trycket är alltid bra), det gör att en bra momentnyckel håller resten av livet.

Spontana reaktioner? Hur gör du med hjulbultar? Drar du på känn eller Moment och hur många Nm drar du i så fall? Läs gärna mer om ämnet hjul under min arkivtagg #Wheels.

22 Besökare har kommenterat :
Tobbe sa...

Vag bultar ska dras med 120nm, Q7 ska dras med 160 nm. Porsches centrumbult ska dras med 600 nm.
HAr för mig Att RS2 ska dras runt 135 nm.

Jocke sa...

Drar på känn, alltid funkat bra!

Amar sa...

dra på känn har alltid funkat för mig. Tanken är att man också orkar dra loss bultarna om man själv har dragit åt de. Fick sommardäcken monterade av en däckfirma en gång och fick sedan inte bultarna att rubba sig ens när jag skulle skifta till vinterdäck. Först när jag lyckades hitta en 150cm hävstång från närliggande bygge fick jag bultarna att släppa. Hade jag fått en punktering någonstans så hade jag också blivit stående där. Efter det byter jag alltid själv.

FixarFarsan sa...

Tobbe, hur är det med VW låsbultar.. dras de också på 120nm eller mindre?

Tobbe sa...

Japp, de dras med föreskrivet moment. Jag momentdrar dom alltid med föreskrivet moment. Det funkar iaf med Audi's bultar, borde således även funka hos övriga VAG.
Det finns tyvärr de som drar lås med muttermaskin eller inte ser till att hylsan sitter rätt i låsbulten och då blir det mindre roligt att ta loss låsen, har gjort det ett par gånger..

Anders K sa...

Drar alltid med fälgkors.
Drar tills de stannar och lite till.
När jag jobbade på Scania provade vi med kors på en momentmätare med täckt display , det var spännande...


Fick iår sommarhjulen monterade eftersom jag la på däck samtidigt, de använde muttermaskin.
När jag skulle ha av hjulen för att byta hjullagret så fick jag ta dragskaftet plus 1,5 meter rör och hänga hela min vikt för att få loss skiten

Pasi sa...

Tänk på att aldrig smörja eller fetta gängorna på hjulbultar eller muttrar, då kan de lossna även om man drar åt dem med rätt moment.

Nils sa...

Jag skiftade hjul på grannens Volvo i helgen. Drog 140Nm med momentnyckel och det kändes rätt lagom, provade efterdra och hade nog dragit liiite till med frihand men 140 Nm är nog ett bra riktvärde för stora bilar som V70.

FixarFarsan sa...

Jag efterdrog vinterhjulen igår och testade med momentnyckeln hur hårt jag drar "på känn", 150 Nm var det..

Anonym sa...

Alla skruvförband ska smörjas, metall mot metall får inte förekomma - då risken är stor att gängor kan skära.

FixarFarsan sa...

Smörja hjulbultar eller inte? Det råder lite delade meningar om detta och de flesta anser nog idag att rengjorda gängor på hjulbultarna samt renborstade kontaktytor är det "rätta". Jag vill nog ha mina bultar rena men inte snustorra och så efterdra/kontrollera hjulens bultar då och då..

Arne Karlsson sa...

En M12 hjulbult drar jag med 110nm, en M14 med 130nm och så efterdrar jag alltid efter cirka 10 mils körning. Har gjort detta i över 30 år och aldrig tappat en fälg eller inte fått upp bultar. Rengör gängorna och konan, smörj endast gängan med en liten droppe olja om gängan är rostig. Inte konstigare än så?

Virgata sa...

Kul läsning.
Tänk på att om ni drar med 150Nm så är samma som att dra med en vikt på 150 kg ute på 1m. Således krävs det 300 kg vid 0.5m och det är ungefär vad förlängningsskaften är. Väger du 75kg så kan du ställa dig längst ut på ett 2m långt skaft. Det gäller då alltid vid smord gänga oavsett om gängan klara det utan smörjning så blir momentet fel med rostig och torr gänga, all sådan fakta utgår från en smord bult. Det krävs då mer moment vid åtdragning än en smord ren gänga för att nå samma resultat, bara att läsa i info hos vilken bultleverantör som helst så finns garanterat den faktan. Jag brukar spraya lite 5-56 på gängan, det smörjer när man drar åt, 5-56 torkar bort ganska snart och har mycket dåliga smörjegenskaper på längre tid sett, vilket handlar om timmar.
I stort sett alla bultar och muttrar har ett tunt skikt olja då de monteras, det är samma med de man köper hos originalfirman, på andra ställen kan det vara annorlunda men oftast är de smorda.
Så att ni inte får upp dem utan förlängning är inte konstigt alls. En till bidragande orsak är ärg och rost som bildas mellan fälg och nav eller under bultskallen. Det gör så att mycket mer moment behös för att lossa bulten än när den drogs.
Billiga alufälgar saknar nämligen oftast stödhylsa vid bulthålet och därmed bildas det ärg där. Mellan fälg och nav lägger jag kopparpasta eller aluminiumpasta då slipper man rengörning från rost och ärg på både nav och fälg, bulten som ofta sticker ut på andra sidan navet rostar och det ger ett stort moment till motstånd.
Summa sumarum vågar jag nog påstå att de flesta däckfirmor idag drar med rätt moment enligt föreskrifter, vanliga svensson drar kanske med 70 -100Nm utan att dra ut förlängningsskaftet, så där har ni nog en bidragande orsak till. 70-100Nm räcker med största sannolikhet till för att hålla muttern på plats utan att lossna, drar man mer än föreskrivet överskrider man troligast sträckgränsen för bult och gänga, då kan bult/mutter lossna bara på grund av det.

FixarFarsan sa...

Kopparpasta mellan ett nav i gjutjärn och en fälg i aluminium har jag och annat bilfolk pratat mycket om. Vissa säger absolut, andra säger no no no, det skapar galvaniska strömmar och är jättefel..

Virgata sa...

Där exempelvis upphängningar sitter från länkarmar finns det infästningar i Aluminium, Ett exempel är på SAAB 9000 och kallas för offeranod, anledningen är att den offras istället för att rost bildas på grund av galvaniska strömmar även mellan järn och järn.

Vad gäller argumentet nonono för kopparpasta eller aluminiumpasta så är de nog galet fel ute och cyklar. Du får mer galvaniska strömmar aluminumfälg mot järnet i bromsskivan, än om man lägger mellan pastan. Pastan är till för att både smörja och minska de galvaniska strömmarna. Aluminiumpastan har tagits fram för just det ändamålet. Sedan jag började har inga av mina fälgar ärgat mellan bromsskivan och fälgen, förklara den ekvationen om det nu skulle blivit mer galvansika strömmar av pastan.
Som sagt titta på offeranoder, de sitter på många bilar, järn mot alu, och det är aluminiumet som ärgar sönder och rosten håller sig bort. Alut ärgar mer när det bildas galvaniska strömmar, så det är nog bara att inse fakta, läsa bruksanvisningarna för pastan, eller tillverkarens fakta. Andra ställen som man kan läsa om det är inom kemi och fysik...
Förstår ej de argumenten vare sig av det jag lärt inom utbildning, fakta från tillverkare av både bilar och tillsatsmaterial, och av egen erfarenhet. Om så vore fallet skulle man få mer problem med glidok, om man smorde med pasta oavsett alu eller koppar, samma där har alsdrig fått rostiga glidokbultar sedan jag började använda kopparpastan, har dock sett andra som är snustorra, eller smorda med något fett, som rostat galet mycket, skulle det blivit galvaniska strömmar skulle antingen oket och eller glidbulten blivit skadad, vilket aldrig har skett för vare sig mig, eller alla de jag känner som både arbetar på verkstäder och skruvar hemma och använder både alu och kopparpasta.
Men som jag sa, där det används fett eller inget alls där blir det galet mycket problem.
Sedan finns det de med gummin som stödhylsa, där skyddar pastan också från rostning av bulten.
Varför sker inga problem mellan lagerytor av bronsbussningar och järnytor, mässingslagringar mot järnytor, det finns även alulagringar mot järn. SÅ förklara varför det där skulle utebli galvaniska strömmar.

Förra sommaren tog jag av fälgar på en bil som skulle plockas ner och skrotas, kan ju säga att det var stora mycket stora porer i fälgarna, och det var stora rostflagor som följde med på fälgen. En sak är säker, hade det använts alu eller kopparpasta hade det funnits spår av det, det sitter garanterat kvar i oändligt många år mellan så täta ytor.
Så vad berodde ärgningen på där??
Galvaniska strömmar mellan alu och järn.

Lägg en guldring på ett silverfat så får ni se vad som händer, silvret blir svart där ringen ligger. Galvansiska strömmar. lägg den på aluminium, samma sak där aluminiumet ärgar där ringen ligger. lägg en kopparring på järn, järnet rostar. Galvaniska strömmar, den ädlare metallen dra till sig elektroner, och den galvaniska strömmen är ett faktum.
Alu mot järn där gäller samma sak dock sker en reaktion på båda ytorna mer synligt än på de tidigare beskrivna.
Så det är helt andra faktorer än alu/kopparpastan som orsakar de galvaniska strömmarna. Pastan är faktiskt till för att minska eller helt stoppa det de galvaniska strömmarna kan orsaka utan pastan

Unknown sa...

Till Virgata!

Med 1m lång dragstång så uppnås 1470Nm med 150kg belastning!!!!

Johan sa...

Unknown har rätt, testa inte Virgatas sätt för att få rätt moment. 😱

Anonym sa...

Virgata har blandat ihop enheterna kp og Nm. Följ inte rådet med 150 kg på en meters hävarm. Du drar av skruvarna.

Anonym sa...

Newton = kg*9,81. Jag drar alltid lagom hårt på känn. Det brukar kännas som det behövs lite till även efter att man dragit till föreskrivet moment.

Unknown sa...

Skulle vilja höra virgatas kommentar till beräkningen av moment. Följer man rådet finns inte en hel bult kvar!

Anonym sa...

Smörja eller inte smörja gängorna. Metoden för att få jämnt moment är att smörja med vax som anbringas på uppvärmd gänga så att lagret blir tunnt. Varför man gör det är för att friktionen mellan mutterns och bultens gänga skall bli låg. Skälet är att det moment som används skall spänna bulten, det vill säga sträcka ut bulten så att den är som en fjäder, vilken drar in muttern mot ytan. Det fungerar om bultens fria längd är cirka 3 gånger dess diamater, men om man tittar på stålfäljer är de utformade så att de fjädrar, för att ge samma effekt. När det gäller almuminiumfälgar är almuminium mer ihoptryckbart, vilket innebär att det nog räcekr med mindre än 3 ggr diameter i fri längd. Enkelt uttryckt fill man alltså INTE skapa ett moment som vrider bulten eller skapar stort moment i dess infästning, utan istället att den dras ut, alltså spänns, och bilr en fjäder som drar in muttern och det som sitter emellan (fälgen). Vad som håller kvar mutter (eller bylt) är friktionen mellan fälgen och mutter eller bult. För övrigt är skälet till fjäderbricka att uppnå en fjädrande anspnning när det fria gängavståndet i förbandet understiger cirka 3 ggr bultens diamater.

Tänk på motorns bultar som drar ned topplocket. Sitter helt smort med motorolja, men lossar inte då bultens fria längd från topplocket ned till infästningen är avsevårt mer än 3 ggr bultens diameter. Därför skakar det inte loss. Den förhållandevis långa längden och innbär också att trycket på packningen (topplockspackningen) är i stort sett konstant sedan bultarna dragits åt.

//Erik

Anonym sa...

Vem fan använder momentnyckel när man drar åt en hjulbult? Man drar så den sitter helt enkelt!