Idag har jag fått bekanta mig lite med svärföräldrarnas nya släpkärra.
De har köpt den främst för att frakta saker till och från sommarstugan under renoveringen men även framtida snöslunga och gräsklippare (därav tippfunktionen). Storleken på flaket är precis så stort att en normalstor gipsskiva får plats.
Det “lilla” formatet och avsaknaden av bromsar gör släpet lätt och det går utan problem att flyttas för hand av t.ex. svärmor (dumt exempel kanske eftersom hon är stark som en brunbjörn! :-D ).
Idag hämtades två paket med kärran, kyl och frys till nya köket i ena stugan.
När släpet var tomt igen ville jag hjälpa till lite och började lasta i högen med rivningsvirke som blev från att gamla farstun togs ner.
Släpet var riktigt behändigt och tack vare att den saknade bromsar var den enkel att backa in på en lite guppig skogsstig.
Några av stockarna var precis lagom tunga att lyfta ett par extra gånger för att få lite extra semesterträning :D
Galler/grindar är riktigt praktiska. När botten var fylld med tyngre stockar kunde man fylla mitten med mindre bitar och avsluta med längre brädor på toppen. Svärfar band sedan fast allt med att par rep så att de inte studsade iväg på vägen till tippen.
Trots att en Ford Focus inte är den absolut bästa dragbilen var det inga problem att dra upp det fulla släpet upp för den ojämna skogsstigen.
Fjädringen på släpet bestod av en enkel bladfjäder på varje sida och traditionella stötdämpare. Har personligen aldrig sett denna lösning på ett släp men å andra sidan är min släperfarenhet relativt begränsad. Denna lösning är nog minst lika bra som torsionsfjädern.
Summeringen blir att detta är ett klockrent släp för ägarna och deras behov :)
