När jag hämtade sexåringen och hans kompis från skolan idag hörde jag nåt som fick urfinnen att se rött, bokstavligt talat!
Grabben berättade att en störig liten unge tagit hans inneskor, från hans låda, kastat dom i toaletten och spolat flera gånger. Samma kille som på första inskolningsdagen hoppade på min son oprovocerat (men åkte på luu-vitonen) och har sedan flera gånger varit och rotat i grabbens skolväska medan resten av klassen varit i klassrummet.
När jag hörde detta om skorna på väg till bilen kände jag hur jlva ursinnig jag blev, bad grabbarna att vänta ute medan jag traskade tillbaka in och letade upp killen i fråga.. Satte mig pedagogiskt på huk framför honom och frågade vad han har för rätt att ta saker från min son och göra det han gjorde och att jag ALDRIG mer vill höra talas om att han rör min sons saker.
När jag går ut igen får jag höra att han gör narr av mig och flinar bakom ryggen på mig.. Hmm.. Okej, det får vara..
När jag hämtat hem resten av sönerna tar jag och ringer till störmuppens far som lovar prata med sin son men att det kommer göra någon större skillnad, det tror jag på först jag ser det!
Varför jag blev så arg för det som hände idag berodde nog på att det påminde lite om sån tråkning som jag själv råkade ut för som ny finne i ettan, en som inte kunde ett enda ord Svenska. På den tiden lärde man sig att lösa saker själv, på egen hand och jag tycker själv det gick rätt bra för mig.
Vad är det jag säger, att våld skulle vara lösningen? Inte alls men man ska inte heller behöva ta nån skit och rätten att försvara sig, den kommer jag alltid säga att mina söner har oavsett vad skolorna säger!
