Jag fick en Logitech G27 och Gran Turismo 5 (GT5) som julklapp av min snälla sambo i år. Logitech ratten skrev jag lite om tidigare och den är nu tillbakalämnad och ersatt med en enklare ratt istället.
Nu har jag spelat GT5 i ett antal timmar med och utan ratt och spelet får godkänt så här långt. Med tanke på hur länge folk har väntat på detta spel tycker jag det borde ha varit snäppet bättre.
Det som är störande i spelet är att det tar sådan tid att öppna olika menyer och när man valt ett race laddar den nästan 1 minut. Risk finns att man nickar till om man spelar sent. Installation tog förresten en TIMME men jag åt julskinka medan den jobbade så det var lugnt!
Spelets grafik är bra, precis som man hade förväntat sig men grafiken är inte spelets trumfkort utan det är känslan i de olika bilarna man kör. Där har utvecklarna lagt ner krutet. Olika bilar låter och beter sig helt olika och trimmar man bilen (vilket nästan är ett måste för att komma 1:a) så märker man direkt en stor skillnad på hur bilen uppför sig. Motorljudet ändras direkt när man byter avgasdelar och blir vassare om man trimmar motorn på hederligt vis med andra kammar och kolvar. Fyra graders negativ Cambervinkel syns också direkt och ger resultat vilket är kul.
Realismen är rätt bra bland trimdelarna. Det kostar kosing att trimma motorn och göra bilen lättare och precis som i verkligheten får man inte tillbaka många ören för trimmet när bilen säljs. Det enda jag saknade bland trimdelarna är bättre bromsar, det valet är som bortglömt och bättre bromsar vore inte helt fel i vissa lägen.
Om man ändå pratar realism är det också lite störande att bilen inte visar minsta skada trots att man dundrar in i en betongvägg i 200 knyck. Likaså kan man kana in i ett staket av tunna pinnar och plastremsa utan att de går sönder och det är lite pinsamt dåligt ibland. Men å andra sidan har man en lampa för oljetrycket för att göra det verkligt?
Att köra klassiska race eller race med likadana bilar ger en enorm racingupplevelse. Man ligger och jagar eller blir jagad och minsta misstag innebär ofta en total förlust. Efter 10 misslyckade försök lämnar man racet, besöker trimfirman och kommer tillbaka och tar hem vinsten med minsta marginal.
En helt ny idé är när man är teamchef och coachar en förare från depån. Ger han order om att tagga ner, gasa eller hålla positionen. Kul idé även om det är roligare att köra själv.
Att ta racinglicens i spelet var rätt svårt om man lägger ribban på att klara varje delmoment med högsta betyg. Då får man försöka ett antal gånger innan man är klar.
När man vunnit en cup får man ofta en riktig skräpbil som vinst. Subaru 360 från 1958 t.ex. som har en moppemotor som drivkälla på 14hk. Jag vet inte om dessa bilar är menade som nostalgiska skämt men jag plöjde ner en förmögenhet på trim till denna Subaru och fick upp hästkrafterna till 21 men placeringen blev ändå jumbo i ett klassiskt race där bilen platsade!
Andra bilar imponerar däremot som cabben Nissan Fairlady 2000 med en kass väghållning, duktig effekt och hög toppfart. Trots usel väghållning är den lättkörd eftersom den går att köra på ställ genom kurvor och toppar 230 på långa raksträckor.
Tror jag måste återkomma med en del2..3..4. kring GT5 spelet efter några fler speltimmar. Barnen är borta hos mormor och morfar ett par dagar nu när jag ska jobba i mellandagarna och sambon vankar å stånkar med lite förvärkar..
Update: Det har blivit några inlägg om GT5 så ovan en arkivlänk!
