En hoj som jag suktat efter länge är Ducati Monster och idag skall jag gaffla om den första modellen ja fått rasta, en 950 SP årsmodell 2023 (ingen dålig modell att ta Ducati Monster oskulden med eller hur?)
Gamla Monster Var Snyggare
Jag ska vara ärlig från start, jag gillar INTE vad Ducati gjort med Monsters utseende i sin helhet. Sedan Monster 821 har den blivit mer spinkig och högre, i alla fall känns den så visuellt. 950 liknar mer en enduro än en fet nakenhoj för landsväg.
Säljaren tyckte i alla fall att jag skulle provköra SP modellen då den bl.a. har Termignoni ljuddämpare och Öhlins-fjädring som standard.
Redan på tomgång lät den sjukt högt, frågade om den är laglig och han säger ja fast sedan kryper det fram att db-killers är uttaget så med de i kanske den låter vettigare..
När jag kör iväg blir jag mer övertygad över att Monster 950 designern har haft en enduro som förebild, för sådan är även den initiala körkänslan.
Quickshift Var Brutalt Effektivt
111hk tar man ut ur två cylindrar på totalt 937cc. Effekt och prestanda var brutalt, speciellt i det mest agressiva körprogrammet. Det låter högt ur piporna bak och vibrerar rejält i röven när man gasar på, nästan som att köra en cross på asfalt faktiskt.
Quickshift som är standard är dock ballt, man kan hålla full gas och klicka i växel efter växel utan att koppla, minns samma känsla när jag varvade ur en Porsche 991 med PDK. När man växlar ner med quickshift måste man släppa gasen, det puffar å bluddrar då som på en rallybil.
Displayen och ridemode’s var också balla, blev rätt stor skillnad om man bytte program!
Men summeringen blir att Ducati Monster 950 SP inte kommer stå i mitt garage, inte nästa vecka och troligen aldrig! Ja den lever upp till namnet Monster men den liksom väckte INGET ha begär alls hos mig!
Kanske är jag för gammal för den helt enkelt, men läs om andra hojar som passar farbrorn bättre under #HojTester.
